Jaaa, när är det tänkt att man ska bli vuxen? veta vad man vill bli, vad man vill göra.. veta vem man är och allt detdär. Ja jo, jag är ju mamma och trivs väldigt bra med den titeln, men något mer hade varit skoj. Sen så har jag läst runt på olika forum om fetma och dylikt och insett att jag är lat och har fruktansvärt dålig karaktär. Och lågutbildad. Så det är väl egentligen ingen idé att ens tänka sig högskolan?

Den allmäna uppfattningen är faktiskt att fetma finns hos de som inte vet bätte, de som är lata och de som får skylla sig själva. Och ja, till viss del är detta sant. Självklart om man ätit rätt och rört sig som man ska, så blir man ju inte såhär.. men det som händer i hjärnan då? Det är ju inte alls bara fysiskt som det är fel utan även psykiskt. Det finns ju en anledning till att man inte vågar sig till gymet, eller badhuset. Det finns en anledning till att man stoppar i sig onödiga ting. Allt handlar om psyket- för om det fungerar i knoppen så hänger kroppen på. Det tror jag iaf. När jag mår bra så äter jag bättre, rör mej mer och blir mer social. När jag mår mindre bra så drar jag mej undan, känner att jag är mindre värd än andra, vill inte gå ut och gå för jag får för mej att folk tänker "Ja hon behöver verkligen röra på sig dendär fetknoppen" (och vad spelar det egentligen för roll om någon tänker så??).  Det är mina tankar om det hela och nog om det. Verry verry osexigt att se ner på sig själv och vara negativ.. därför är det bra att skriva av sig så är det ute ur systemet för en stund...och på hela cybervärlden förståss:) Men det bjuder jag på.

Ja just det, va och såg Breaking Dawn på bio här om dagen- vi blev ett helt gäng och det va mysig... jädrans bara att jag ska va så blödig å gråta så fort det blir minsta soft :) Längtar till sista filmen..sen kan man se alla filmer om och om igen:) Men ni som inte läst böckerna- GÖR DET!!!

Nu ska jag väcka min tröga hjärna och räkna matte..för när det kommer till matten så är jag verkligen dum i huvudet! Skriva noveller, uppsatser, lära mej om naturen och sådant är mer min grej:)

Untill we meet again...